Lite sentimental såhär på kvällskvisten
Sista magbilden, sitter med mitt hallonblads te. Tänk att lilla Meya ligger därinne och har de gott.
Jag hade förmodligen lite småvärkar, ischias och ont under fötterna :)
Igårkväll låg jag och tänkte på förlossningen lite och skrattade för mig själv, jag fick frågan av sköterskan som tog ect på mig om värkarna gjorde mycket ont, "jaa" sa jag med hundvalpsögon. -På en skala mellan 1 - 10 vad ligger smärtan på då? - "en sjua" svarade jag och hennes ögon växte som små bollar så lämnade hon rummet. He he! Hade jag fått frågan nu såhär efteråt så hade jag svarat en svag trea! :) Undra vad hon tänkte...
När man inte når ner till sina egna fötter för magen är i vägen :)
Herregud vad man höll på, boade å fixade och hade sig, precis som ungen skulle födas å vara värsta inrednings experten och jobba för sveriges fulaste hem! Jag var på Ullared höggravid, i åtta (!) timmar. I slutet släpade jag efter mig mitt ena ben på väg till inrednings avdelningen för tredje gången - måste kolla lampskärmarna igen! kunde inte lyfta de för jag hade sån hemsk Ischias! Allt var fixat när vi åkte till BB....
-Väskan hade bara varit packad i ett par dar bara för jag var lite rädd också, hatar att packa för de känns alltid som om jag har glömt den viktigaste saken, så därför fick den vänta för jag ville inte vakna svettig å få panik över allt jag glömt att packa ner. Och de gjorde ju inte så mycket heller för vi fick ju åka hem tre gånger innan de satte igång mig.
Tredje gången vi skulle gå in till sjukhuset för CTG väste jag åt Rickard att inte ens ta med väskan för vi kommer ändå få åka hem å vänta... :) Då hade jag redan fyllt på godispåsen två gånger för jag var där och rotade när vi var hemma.
Fjärde dagen fick vi stanna kvar för igångsättning pga av infektionsrisken när vattnet gått.
-Ca 30 timmar senare kom lilla Meya till världen :) Vilken grej, blir alltid tårögd när jag tänker på de... Är nog inne i en sentimental period nu, de är iofs ganska så mysigt att tänka tillbaka på de ögonblicket i ens liv där ALLT förändras och ingenting ska någonsin bli sig likt igen! Nu har man ansvar för en liten bebis! :) En perfekt liten tjej som har en del av mig, en del av Rickard som blir en unik och vacker liten människa med sin alldeles egna lilla-stora personlighet. Häftigt!
Hon e så stor helt plötsligt, våran lilla skitgris :)
Oj världens längsta inlägg, men nu känns de bättre för mej iaf, du kanske somnade i halva inlägget hehe!
Ha en go kväll allihopa! Puss å kram ♥
Kommentarer
Trackback
